I morse var jag på ett frukostmöte som anordnades av Jusek och Almega i Stockholm (Summit Hightechbulidning). Temat var Studentmedarbetare; en social innovation från Danmark och som funnits där sedan 1940-talet. I korthet innebär det följande: en student vid ett universitet får anställning som studentmedarbetare på ett företag. Det innebär 4 dagar på universitet och en dag på företaget. Effekt: jobb efter examen, bättre levnadsvillkor (lön)  under studietiden och … kortare studietid! Man kan fråga sig varför vi inte redan har denna modell? Men nu var det alltså dags!

I diskussionen deltog:

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega
Mimmi Betts, HR-chef Hallvarsson & Halvarsson, företrädare för Manpower
Jimmy Andersson ordförande för JSS, Juseks studerandesektion.

samt politikerna:

Louise Malmström, Socialdemokratisk ledamot i Utbildningsutskottet
Hanif Bali, Moderat ledamot i arbetsmarknadsutskottet

Seminariet var bra. Särskilt bra var  den realistiska fortsättningen. Detta var inte en debatt som stannade i ”problematisering” utan som var ett rejält avstamp för genomförande.

Det ligger inom möjligheternas ram att skapa en modell för studentmedarbetarskap i Sverige som helhet utan politiska beslut (nästan) och ett embryo finns redan i Skåne.  Några stora politiska meningsskiljaktigheter fanns inte och Juseks ambition liksom Almegas var solklar. Den enda lilla åsiktsskillnaden gällde tillvägagångssättet. En uppfattning som framfördes  från politikerna, S och  M var att det bästa nog vore att alla studenter fick del av samma modell, d v s att universiteten involverades med obligatorisk praktik som åtgärd. Men det är fel startpunkt. Möjligen ett mål. Det genomförbara och enkla går före det svåra och kontroversiella.