Nyligen införde AF ett sparbeting som minskade användningen av externa leverantörer, d v s färre arbetssökande fick möjlighet att få karriärstöd av privata företag. Frågan är så klart. Var får de hjälp? Och svaret är, genom en dyr och ineffektiv åtgärd som kallas ”Extratjänster”. Extratjänsterna är jobb på kommuner och ungefär 15 000 arbetslösa har fått extratjänster. Lönen är 16 000 – 20 000 kr och tiden 1 år med möjlighet till ytterligare 1 år. En utvärdering som presenterades i Dagens Industri visar att mindre än 10% får jobb när ett år gått och och att kostnaden per månad är dubbelt så hög som en vanlig arbetsmarknadsutbildning. DI pekade också på att Arbetsmarknadsutbildningarna har väsentligt högre effektivitet, d v s fler får jobb. Kostnaden för Extratjänsterna är makalösa ca 15 000 000 000 kr (15 miljarder). Det är mycket, men den låga effektiviteten i Extratjänsterna ökar kostnaden ännu mer, för när de 90% som inte fått jobb efter det kommunala året går in i ny arbetslöshet väntar ytterligare åtgärder och kostnader. Regeringens politik är i detta avseende inte rationell. Det är dock rationellt i ett avseende: arbetslösheten minskar över valet. Det är inte klokt – men möjligen  smart.