Deltagarna berättar
Deltagarna berättar - Intervju med Ioanna Savvidou
Känner du ibland känslan av att vara utanför men bara vilja komma in?
Ibland handlar vägen till framgång om att känna sig som en del av något, inte som en främling.
Ioanna Savvidou berättar om sin tid i programmet Korta Vägen hos Academicum och sin praktik på Green Furniture Concept: ”Våra lärare och vägledare såg oss som människor, inte som ’invandrare’. Det gjorde hela skillnaden.”
Att bli sedd för den man är och få visa vad man kan är kanske en av de viktigaste delarna i Korta Vägen.
Kan du berätta lite om dig själv?
Jag heter Ioanna och kommer från Grekland. Jag är 45 år och jobbar som grafisk designer. Jag har en åttaårig son, och vi flyttade till Sverige för ungefär två och ett halvt år sedan.
Du valde att gå Korta Vägen. Jag skulle gärna vilja höra om både dina förväntningar och eventuella farhågor du hade. Vill du dela med dig?
Jag gick med i programmet för att kunna utvecklas i mitt jobb och få se hur det fungerar i Sverige. Det jag var mest orolig för var språket, eftersom jag inte hade pluggat svenska så länge. När man inte kan språket ordentligt är det svårt att förklara vad man menar, och det kan kännas frustrerande.
Vad har överraskat dig mest under Korta Vägen?
Något som verkligen slog mig var hur tydligt det blev att arbetslöshet inte bara handlar om invandring. Det påverkar hela landet. Samtidigt blev jag väldigt glad över hur lika vi behandlades. Våra lärare och vägledare såg oss som personer, inte som “invandrare”, och gav oss samma möjligheter som svenskar.
Finns det något särskilt som Korta Vägen har hjälpt dig med, som du skulle vilja lyfta fram?
Genom Korta Vägen fick vi chansen att fräscha upp saker som Word och Excel – sådant som man kanske inte använt på länge och hunnit glömma. Alla var ivriga att snabbt komma ut på praktik, men jag tycker det var bra att vi också fick repetera grunderna. Vi hade också många spännande diskussioner om Sveriges historia, lagar, skyldigheter och våra rättigheter som människor.
Kan du berätta mer om din praktik? Vilken typ av uppgifter gör du där?
På företaget där jag gör min praktik jobbar jag bland annat med att:
– uppdatera och skapa manualer, produktblad, infodokument och annat marknadsföringsmaterial
– granska och kvalitetssäkra visuellt material
– delta i möten och idéarbete när vi pratar om hur vi kan utveckla och förbättra marknadsföringen
Och vad tycker du att företaget har vunnit på att ha dig som praktikant?
Framför allt har jag fått värdefull erfarenhet och utvecklat mina färdigheter. Tidigare jobbade jag mest med B2C i Grekland, men här har jag lärt mig att arbeta på B2B-nivå, vilket är nytt för mig. Samtidigt vill jag tro att jag också bidragit med min kunskap, mitt engagemang och min personlighet. Jag har lärt mig mycket – men jag hoppas att de också fått mycket tillbaka från mig.
Deltagarna berättar - Intervju med Kristina Aspemo – yrkescoach på Korta vägen i Stockholm (del 2)
Hur beskriver jag mig tydligt i CV och personligt brev?
Här är fortsättningen på intervjun med Kristina som arbetar som coach på Korta vägen.
– Vad ska jag tänka på när jag skriver mitt CV?
Det är bra med en sammanfattning först, där man också formulerar vad man söker framåt och vilken riktning man vill, så hjälper man den som läser CV att förstå den röda tråden och vart man siktar. CV:t ska både kunna scannas av en AI som letar efter information, och läsas av en rekryterande arbetsgivare.Det är också bra att undvika stavfel och att CV:t är snyggt och prydligt. Utöver det ska CV:t spegla dig, din historia och vad du önskar framåt på bästa sätt. Det ska vara ärligt, tydligt och så konkret som möjligt. Ibland används stora, svävande ord som blir vaga och otydliga. Det är bättre med tydlighet. Ett CV ska också beskriva vad man bidragit med på tidigare jobb, inte bara vad man gjort, t.ex. ”Jag bidrog till att effektivisera en arbetsprocess, var med och lanserade en ny produkt som nådde många kunder, eller förbättrade kommunikationen. ” Det visar vad jag kan bidra med, inte bara vad jag gjort. Det är en stor skillnad att tänka på vad man kan bidra med istället för bara vad man har gjort. Då hjälper du arbetsgivaren att förstå vad de kan ha för glädje av dig. Det är väldigt viktigt, för det visar ditt engagemang, vad du är intresserad av och vad du vill åstadkomma framåt. CV:t talar mycket om vad du gjort och åstadkommit, medan det personliga brevet är mer framåtblickande.
– Hur blir brevet personligt? Ska jag dela personliga saker och åsikter?
Att uttrycka din motivation och drivkrafter är att vara personlig, och det är bra. Man ska skilja på privat och personligt. Det du berättar ska kopplas till din yrkesroll och vad du vill jobba eller praktisera med framåt. I det personliga brevet kan man även ta upp erfarenheter som inte alltid syns i CV:t, som att flytta till ett nytt land och lära sig språk och kultur. Det är en stor merit som ger kunskap man kan använda i arbetslivet.
– Och det kan ses som ett bevis på att man vill bidra till samhället genom att lära sig språket och kämpa för det.
Ja, målmedvetenhet. Du visar också ödmjukhet inför utmaningarna. Det är svårt att vara nybörjare i ett språk, och det förändrar en som människa att göra den resan. Det pratar vi för lite om i samhället, och det borde lyftas fram som en stor merit. Genom det kan man bidra med mycket värdefullt.
– Vilka är de vanligaste misstagen i CV:n?
Ofta funderar man inte på målgruppen – vem som ska läsa. Man berättar om allt man gjort utan att visa vad värdet är. Jag kan alla system, men när kan man ha nytta av det? På vilket sätt är det till nytta? Vad har jag gjort och vad har jag bidragit med? Där är vi igen.
Slarv, stavfel och upprepningar är vanligt. Här skriver du att du jobbade på en arbetsplats, och sedan ett annat arbete på samma årtal. Man måste vara trovärdig och hålla ordning på årtal och uppgifter.
– Det viktigaste är att lyfta fram det viktigaste så det inte blir för mycket.
Precis, man måste hjälpa arbetsgivaren att snabbt förstå vem man är. Har du hört uttrycket på svenska: ”Man ser inte skogen för alla träd”?
– Ja, jag gillar det.
Man ser många träd, men förstår inte den större bilden eller kontexten. Man vill visa skogen.
– Jättebra uttryck.
Vi kan inte bara prata om rötter, stam eller grenar – vi behöver beskriva att det är en barrskog. Det är en metafor.
– Finns det något rekryterare reagerar negativt på direkt?
Stora luckor är ett problem, särskilt om det är nära i tiden utan förklaring.
– Finns det ord som man bör undvika, till exempel ”effektivt”?
Ja, sådana ord används ofta som man tror att alla vill höra. Det är bra om det verkligen beskriver dig och blir personligt.
-Till exempel ”bra lagspelare”?
Precis. ”Noggrann”, ”lösningsorienterad” och ”bra lagspelare” är vanliga adjektiv. Det är bra att försöka uttrycka det på ett annat sätt. ”Många bollar i luften” är också vanligt.
– För mig säger det ingenting om personen.
Så det är bättre att vara konkret. ”På min förra arbetsplats gjorde vi det här tillsammans.” Då visar du vad du kan, inte bara ord.
– Hur kan man sticka ut utan att överdriva?
Det är en bra fråga. Försök formulera ditt engagemang och var genuin i det du skriver. Då blir du tydlig – vem du är, vilka erfarenheter du har och vad du vill bidra med. Det kräver att du reflekterar över dig själv – dina styrkor, svagheter, motivation och drivkrafter – och att du förstår hur arbetsmarknaden ser ut och hur din kompetens kan komma till nytta. Då blir ditt CV och personliga brev bättre.
– Jag har hört att i vissa länder måste man lyfta fram sina kompetenser starkt, säga ”jag är bäst”. Men i Sverige fungerar det inte riktigt så. Här ska man vara mer lagom och samarbetsinriktad. Stämmer det?
Vi visar gärna att vi kan smälta in, anpassa oss och samarbeta. Någon som säger att ”jag är bäst” kan skapa samarbetsproblem. Det tar tid att förstå den här kulturen.
– Jag har också hört att man ska visa att man är medveten om sina svaga sidor och hur man jobbar med dem.
Ja, det är inget som man behöver ta med i CV och personligt brev, men det är vanligt att det kommer upp på intervjuer. Man kan kalla sina svaga sidoer för ”utvecklingsområden” – sånt man tränar på att bli bättre på. Att kunna sina utvecklingsområden visar självinsikt och vilja att utvecklas. Det är viktigare att vilja utvecklas och vara ödmjuk än att försöka vara perfekt. Ofta ligger svaghet nära en styrka. Om man är väldigt noggrann kan det vara värdefullt, men också göra att man har svårt att hålla deadlines eftersom man vill göra allt perfekt. Jag är noggrann men jobbar på att bli bättre på ”good enough” så jag håller deadlines.
– Hur kan man prata om svagheter utan att låta osäker eller negativ?
Se det som utvecklingsområden, säg att du jobbar på dem och hur. Det visar självinsikt och vilja att utvecklas, vilket arbetsgivare uppskattar. Ingen är perfekt, och att inte försöka vara perfekt är positivt.
– Kan du ge exempel?
Noggrannhet är ett sådant exempel på en god egenskap som man kan dra för långt. Ett annat kan vara att man är mån om goda relationer på jobbet, vilket är en styrka. Men ibland kan man vara konflikträdd och inte säga vad man tycker, och det jobbar man på.
– Så det finns alltid en baksida på medaljen?
Ja, ofta ligger styrka och svaghet nära varandra. Jag är bra på samarbete men ibland för bra, så att jag undviker konflikt och det blir inget bra.
– Tillbakadragen?
Lite tillbakadragen, ja. Ibland behöver man säga ifrån för att komma vidare, även om man inte tycker lika.
– En sista fråga: Vad bär du med dig från möten med deltagarna?
Det är väldigt berikande att jobba så här. Jag möter många människor med stora kompetenser. Att få hjälpa dem att växla ut sin kompetens i praktik och kanske jobb vidare, bidra till integrationen – det är otroligt givande och roligt.
Jag möter många olika professioner från olika länder och bakgrunder. Det är också fint att se alla bra arbetsplatser och chefer som vill bidra. Det känns hoppfullt.
Tack så mycket för intervjun, Kristina!
Deltagarna berättar - Intervju med Kristina Aspemo – yrkescoach på Korta vägen i Stockholm (del 1)
-Hur ser processen ut för att få praktik genom Korta Vägen?
Ett riktigt framgångsrikt arbete bygger på ett gott samarbete mellan deltagaren och yrkescoachen. Deltagaren i Korta Vägen funderar och reflekterar över vilken arbetsplats man är intresserad av och som man skulle passa in på. Man får också söka på nätet för att se vem som kan vara en bra chef att kontakta. Deltagaren gör mycket arbete själv. Och så har man sin coach som är med och bollar idéer kring detta.
Jag som yrkescoach kontaktar arbetsplatser och presenterar deltagarens kompetens och önskemål. Sedan fortsätter vi tills det blir en träff. Förr eller senare får man svar från någon arbetsplats som vill träffas. Då ordnar vi ett möte där deltagaren har intervju med den potentiella praktikplatsen. Om det uppstår ett bra intryck mellan dem, kommer man fram till att börja praktiken. Inför intervjun tränar jag deltagaren så hen känner sig väl förberedd på de frågor som kan komma.Vi har ett uppstartsmöte där alla tre parter är med. Vi pratar om målsättningar, upplägg och arbetsuppgifter och stämmer av. Mot slutet gör vi en utvärdering om hur det har gått och vad nästa steg blir. Jag finns kvar som coach i bakgrunden om det skulle behövas mer stöd. Så ser processen ut.
-Vad är det vanligaste hindret under processen?
För att det ska fungera bra är samarbetet mellan deltagare och coach väldigt viktigt. Deltagaren måste själv se att “det handlar om mig, min framtid och vad jag vill” och vara aktiv. Det är en förutsättning för att det ska bli bra. Det måste också finnas ett förtroende mellan deltagare och coach, att man arbetar ihop och litar på varandra. Det handlar om välutbildade akademiker som av olika skäl står utanför arbetsmarknaden och behöver bli mer integrerade. Personen har mycket kompetens och vet bäst om den. Vi hjälper till att visa den, men deltagaren måste sitta i förarsätet. Men vi gör det tillsammans.
-Okej, så jag förstår – hindret är att jag inte bara kan sätta mig på en stol och vänta på att möjligheter kommer, utan jag måste vara aktiv.
Ja, aktiv och se att det handlar om dig och din framtid. Vi har ofta deltagare som har varit kort tid i Sverige och kommer från andra länder, och de behöver ett annat slags stöd. Det är svårt att veta hur den svenska arbetsmarknaden ser ut, vilka företag som finns och så vidare. Därför måste vi hela tiden ge stöd och anpassa samarbetet efter individens situation. Det är verkligen ett samarbete. Men man måste ha inställningen att det handlar om din framtid och fundera på vad man kan bidra med. Och jag tycker också att det är viktigt…
-Så jag som deltagare kan inte tänka att nu har jag något stöd och att det är jobbcoachen som gör det mesta. Eller hur?
Just det, nej. Man behöver också tänka så här: vad kan jag bidra med, vad vill jag bidra med, istället för bara vad jag vill ha? Du måste vara realistisk. Sen är coachens roll också att ge hopp och uppmuntran, för det är jobbigt att vara arbetssökande. Coachens uppgift är att peppa deltagaren och hjälpa hen att se möjligheterna.
-Vad är det med att gå på praktik som är absolut positivt? Vad gör det till en bra grej att gå igenom?
Det finns så många positiva saker, tycker jag. En praktik är lyckad om den leder till jobb, och ingen önskar det mer än vi och deltagarna. Men även om det inte blir jobb finns det många vinster med en praktik. Det stärker självkänslan och yrkesidentiteten. Man får uppdaterade erfarenheter. Jag hade precis ett utvärderingsmöte med en deltagare som är arkitekt. Om två veckor slutar hans praktik. Han var så glad och sa att nu behärskar han systemet helt, vilket han inte gjorde innan. Hans handledare sa att han nu har mycket bättre chans att få jobb, för nu är han ”up and running”. Så det stärker kompetensen, ger färska erfarenheter och man kan visa sitt värde.
-Och man kan visa sitt värde…
Du kan lägga till praktiken i ditt CV och får ett intyg med gott omdöme om det går bra. Det är jättebra. Många av våra deltagare har utländsk bakgrund. De kan ha massor av erfarenhet, men inte från Sverige. Då får man med sig mycket värdefullt, som språkträning och erfarenhet av en svensk arbetsplats och allt vad det innebär. Där finns många indirekta vinster. Jag hade en deltagare som fick jobb efteråt, samma ställe som praktiken. Hon sa att det svåraste på praktiken var fikastunderna – hur man pratar där. Hon började titta på Netflix-serier för att kunna hänga med i samtalen. Det var hennes råd till andra: var social, gå med på fika, ät lunch ihop. Det är också ett stort värde med praktiken, att få den erfarenheten.
-Finns det någon skillnad mellan praktik via Korta Vägen och andra typer, som studiepraktik eller praktik i början av arbetslivet?
Våra deltagare har ofta mycket arbetslivserfarenhet, men kanske inte från Sverige. Många har utländsk bakgrund eller har jobbat i Sverige men av olika skäl fått luckor i sin anställning. Man behöver hitta sätt att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Våra deltagare är ofta meriterade, med både akademisk utbildning och erfarenhet. Om man är ung och fortfarande studerar har man kanske inte den erfarenheten än.
-Målet är att förbereda sig för arbete. Så man ska inte underskatta praktiken?
Nej, det finns så mycket vinster med praktik. Det är en sak att kunna teorin från studier, men erfarenhet från arbetslivet är ovärderligt.
-Hur ser arbetsgivare på praktikanter från Korta Vägen?
Jag tycker att vi har väldigt goda samarbeten med många arbetsgivare. Det kan vara en utmaning: att vara meriterad och erfaren, men samtidigt ny som praktikant. Hur man hanterar det känslomässigt är viktigt. Jag vill att våra deltagare ska veta att arbetsgivarna uppskattar och ser den kompetens de har. Den bästa praktiken sker när båda parter får något ut av det. När arbetsgivaren ser att vi har investerat tid och energi, även om det inte är med lön, så finns ett engagemang som krävs från båda håll. När praktikanten ansluter väl till gruppen och bidrar på ett bra sätt, blir det riktigt bra. Jag tycker vi har mycket goda samarbeten och är seriösa i det vi gör. Många arbetsgivare uttrycker också att de vill bidra till integrationsarbete, vilket är en del av det hela – att integrera akademiker från utlandet till Sverige. Det finns ett stort engagemang för det, och många är glada att få möjlighet att bidra.
Fortsättning följer!
Deltagarna berättar - Soham Datt delar sin resa på Korta vägen
“Det har gett mig en plattform.”
Ibland räcker det med att möta rätt människor – på rätt plats och vid rätt tidpunkt. På Korta
Vägen handlar allt om just människorna. Där fick Soham chansen att knyta viktiga kontakter
och bygga nätverk som verkligen gjorde skillnad för hans resa inom medicin, på väg mot
forskning och innovation. Hans berättelse är ett fint exempel på hur vi på Korta Vägen alltid
börjar där deltagaren är – med fokus på just den unika resan och behoven.
Vi är väldigt tacksamma för att du, Soham Datt, lät oss lyfta fram din resa för att
inspirera alla deltagare.
1. Kan du berätta lite om dig själv i några meningar?
Jag har en bakgrund inom klinisk medicin och har gått från att vara läkare och klinisk
forskare till hälsoteknikstrateg och medicinsk rådgivare. Jag flyttade till Sverige för mer än 3
år sedan och har bott och arbetat i Lund, Göteborg och Malmö under den tiden. Jag är en
ganska utåtriktad person med en förkärlek för resor, sport och äventyr.
2. Vad var det som fick dig att vilja delta i Korta Vägen?
Jag hade precis avslutat min Svenska 3 och min handläggare på Arbetsförmedlingen
föreslog Korta vägen som nästa steg. Jag deltog i ett introduktionsmöte med Charlotte och
kände att detta kunde vara intressant för att försöka komma tillbaka till den svenska
arbetsmarknaden och särskilt övergången från akademi till industri.
3. Du valde att gå Korta Vägen. Jag är nyfiken på både dina förväntningar och eventuella
farhågor inför programmet – vill du dela med dig?
Självklart hade jag höga förväntningar, men åren i Sverige har jag lärt mig vikten av att vara ”lagom”: Korta vägen kunde vara en språngbräda till ytterligare framgång längre fram.
Mina största bekymmer var relevans och nätverk – jag hoppades att detta skulle vara
relevant för mitt yrke och vägleda mig i rätt riktning samt hjälpa mig att bygga rätt nätverk.
4. Vad har överraskat dig mest under Korta Vägen?
Jag tycker att det finns två saker som sticker ut: för det första är coacherna/utbildarna
supererfarna och de är som liten ”encyclopaedia” – Charlotte Bernström, Elna Axelsson, Eva-Maria Mac Donald, Sofie Withers för att nämna några – det har varit riktigt hjälpsamt att interagera med dem och lära av dem.
För det andra, de andra studenterna/kursdeltagarna hade så olika men bra kompetenser –
de flesta av dem var verkligen högutbildade och erfarna och det är en tragedi att de inte har
kunnat passa in på den svenska arbetsmarknaden hittills.
5. Varför tror du att det kan vara svårt att hitta jobb inom just din bransch?
För det första är det medicinska FoU-området ett nischområde och när man lägger till
specifika terapeutiska områden och expertis blir det en ännu mindre kohort. Många experter
rör sig runt mellan samma företag i ekosystemet vilket gör det svårt för nykomlingar att
komma in.
6. Finns det något särskilt som Korta Vägen har hjälpt dig med, som du vill lyfta fram?
Jag har en mycket bättre förståelse för det svenska arbetslivet och jag är glad att ha fräschat
upp mina Excel-kunskaper (tack Sofie Withers). Jag tror att det också har hjälpt
mig att vara mer strategisk i hur jag driver min karriär framåt. Som Eva-Maria sa, lyssna,
förstå och agera, så är vi bäst på jobbsökande i Malmö.
7. Vill du berätta mer om din praktikplats? Vad gör du där?
Ja, det är en spännande plats att vara en del av Gutfeeling Labs. Vi expanderar till andra
länder nu, så det är mycket arbete, men utmaningen är stor – det får mig att gå upp ur
sängen och få mig att vilja göra mer varje dag. Jag arbetar som medical advisor (medicinsk
rådgivare), så jag får samarbeta med många intressenter, granska vetenskapligt material,
skapa innehåll, strategiskt utforma vår kommunikation – extern och intern. Jag är också glad
att arbeta med fundraising och lära mig mer om regulatoriska frågor.
8. Vad har praktiken gett dig hittills?
Det har gett mig en plattform för att fortsätta min karriär som medical advisor/medicinsk
rådgivare, särskilt inom ”medical affairs” och marknadstillträde – jag får arbeta i den där
perfekta kopplingen mellan akademi, patienter/kunder och innovation. Så jag hoppas att
detta får fortsätta länge.
9. Vad tror du att företaget har fått ut av att ha dig som praktikant?
Lyckligtvis har jag fått fantastiska prestationsrapporter och recensioner hittills. Det här är
förmodligen en fråga för dem, men ur mitt perspektiv tror jag att efter att ha studerat och
arbetat inom hälso- och sjukvård och forskning i fler än fyra länder, så bidrar jag med den
internationella fördelen och kunskapen till ett relativt svenskt hälsoteknikföretag – jag tror att
de ser mig som en drivkraft. Så, uthållighet, att tänka utanför ramarna och även förmågan att
nå ett bredare nätverk.
10. Och nu – hur ser du på nästa steg?
Till att börja med har jag blivit erbjuden en tjänst. Jag accepterade erbjudandet och har
redan börjat arbeta från och med denna månad.
Sist men inte minst vill jag uppmana nya deltagare att komma till Korta vägen med ett öppet
sinne, en vilja att lära sig och ett intresse för nätverkande. Sex månader är en kort tid, men
det är tillräckligt länge för att lära sig några riktigt intressanta tips och tricks, plus en mycket
detaljerad förståelse för svenskt arbetsliv, såväl som utbildningssystemet och
arbetsmarknaden. Öva på ditt yrkesspråk – det här är ett riktigt bra tillfälle för det. Tveka inte
att ställa frågor, för som man säger på Hogwarts: ”hjälp kommer alltid att ges till den som ber
om det”.
Deltagarna berättar - Tillsammans för Ukraina: Academicum donerar till Blågula Bilen
Deltagarna berättar - Nya starter för Korta vägen i maj och juni!
Missa inte starterna för Korta vägen i maj och juni!
Är du akademiker och vill förbereda dig för en framtid på den svenska arbetsmarknaden?
Akademikertjänst Korta vägen är en utbildning via Arbetsförmedlingen som hjälper dig att öka dina chanser att få ett jobb inom ditt kompetensområde.
Vi erbjuder starter på följande orter:
Stockholm – start 19/5
Malmö – start 4/6
Västerbotten (Umeå) – start 26/05
Jönköping – start 19/05
Distans från andra orter – start 26/05
Ta nästa steg mot din karriär – vi ser fram emot att möta dig på Korta vägen!
Deltagarna berättar - Vår deltagare Iqra Asif berättar sin historia om Korta vägen
Deltagarna berättar - Reportage om Akademikertjänst Korta vägen i Jönköpings-Posten
Mycket fint reportage om Akademikertjänst Korta vägen i Jönköpings-Posten. Rani, en ingenjör på programmet berättar:
– Jag har tidigare försökt söka praktik själv, men det var svårt eftersom jag dels var ny i Sverige och det dels handlar om byggbranschen, berättar han och syftar på att det är tuffa tider inom branschen nu.
Nu har han haft praktik på Kanonaden entreprenad AB och deltagit i såväl projektet med Hedenstorp östra, som nyligen invigdes, och projektet med Skeppsbroparken, som ska vara klart 2025. På Hedenstorp östra har det byggts såväl gator som gjorts planeringar och dammar.”
– ”Korta vägen” är en jätteviktig utbildning som hjälper oss att komma ut på arbetsmarknaden.
Länk till hela artikeln i Jönköpingsposten här: https://www.jp.se/artikel/kort-utbildning-ska-ge-akademiker-jobb/
Deltagarna berättar - Akademikertjänst Korta vägen på distans: kursstart 2 december!
Korta vägen är ett program för arbetssökande akademiker som innehåller coachning och praktik på en arbetsplats som passar din utbildning. Allt för att du snabbare ska komma i arbete.
Inför starten 2 december arrangerar vi digitala infomöten där du får information och möjlighet att ställa frågor om utbildningen och hur du kan bli anmäld till den aktuella starten.
Följande infomöten är planerade:
Deltagarna berättar - Äntligen kommer Korta vägen till Jönköping igen!
På Academicum är vi mycket glada att kunna meddela att Akademikertjänst Korta vägen öppnar sina dörrar i Jönköping 13 maj 2024!
Korta vägen är en utbildning för arbetssökande personer med universitets- eller högskoleutbildning och innehåller en kombination av coachande undervisning och praktik som passar deltagarens yrkesinriktning. Syftet är att utrusta deltagarna med de kunskaper, erfarenheter och kontakter som behövs för att etablera sig på arbetsmarknaden.