Deltagarna berättar

Deltagarna berättar - Lektion 10 – Utvärdera strategin

Lektion 10 – Utvärdera strategin

När du startade upp ditt jobbsökande gjorde du det efter att ha studerat dina egna förutsättningar och arbetsmarknaden. Du valde sedan ett spår och gjorde i ordning en strategi. Men efter att ha sökt jobb i 2–3 månader upptäcker du att inget händer. Du kommer inte på någon intervju. Något är alltså fel och det är dags att felsöka.

Kolla CV:t . Är texten bra, är bilden bra, är referenterna bra?
Kolla brevet. Är texten i brevet bra?

Detta är något du bör stämma av med någon annan – det är lätt att bli blind för egna fel.

Om du har varit på flera intervjuer så är det uppenbart så att CV:t och brevet är tillräckligt bra. I så fall bör du fortsätta söka jobb men också fokusera på intervjuträning.

Nytt spår

Låt oss anta att du inte kommer på någon intervju, men att ditt CV och ditt ansökningsbrev är bra. Då finns bara en förklaring: du söker fel sorts jobb och måste byta strategi. Ta nu återigen och fundera över din kompetens och över hur din arbetsmarknad ser ut. Använd gärna ”stekta äggets metod”, se avsnittet Analys av arbetsmarknad och din kompetens.

Deltagarna berättar - Lektion 9 – Anställningsintervjun

Lektion 9 – Anställningsintervjun

Att bli intervjuad är svårt och lätt. Det är lätt därför att man ska ju ”bara” vara sig själv. Och det låter ju lätt. Problemet är att man vill vara sig själv när man är som bäst! Och det är alltid en utmaning.

Nu är det så lyckligt att intervjusituationen gör de flesta nervösa, och nervositet är positivt. Nervositeten gör att vi blir mer fokuserade, tänker bättre och kort sagt: gör ett bättre intryck! Därför; var inte bekymrad över nervositet, utan välkomna den. Rädsla är en annan sak, men om du har bekymmer med det så finns ett råd som hjälper de allra flesta och det är: Förbered dig!

För att få ut max av dig själv är det därför en sak som är viktigare än andra och det är förberedelse!

Om du är rutinerad går förberedelsen snabbare, men ingen kommer undan förberedelsen. Det gäller f ö också den som sköter intervjun. Ska intervjun vara lyckad för arbetsgivaren måste den som sköter intervjun ha förberett den på ett bra sätt.

Förberedelsen – ”Frågor & Svar”

Ett enkelt sätt att förbereda sig på är att göra i ordning ”Frågor & Svar”.

Gör alltså i ordning en lista med sannolika frågor och förbered dina svar så att du vet vilket tema du ska ha. Du ska alltså inte förbereda dig ord för ord, men däremot ungefär var du ska säga. Läs på om företaget.

Om företaget eller myndigheten har en hemsida, så läs där. När du läser om företaget kommer du säkert på en del egna frågor som du vill ha svar på. En bra tanke är att du ska känna dig aktiv under intervjun!

När du gjort i ordning listan, så träna själv eller med någon du känner. (OBS! Detta är viktigt!)

Här är några frågor:

Kan du berätta lite om dig själv?
Vilka är dina starka sidor?
Vilka är dina svaga sidor?
Varför ska vi anställa just dig?
Gillar du att arbeta i projekt?
Hur är dina familjeförhållanden?
I jobbet ingår att lära sig nya saker: vilken var den senaste kursen du gick?
Hur är dina datakunskaper?
Hur ser du på dig själv om t ex 5 år?
Du har sökt det här jobbet – varför?
Ungefär hur ser dina löneanspråk ut?
Hur hanterar du stress?

Ska man vara ärlig?

Den frågan fick jag från en arbetssökande. Och svaret är att arbetsgivaren sannolikt uppskattar ärlighet, men sannolikt inte uppskattar överdriven iver att lyfta fram negativa saker. Så huvudregeln är: lyft fram positiva saker!

”OJ! Vad konstigt att hon berättar att hon är så dålig på att ha ordning på sitt skrivbord. Hon sa gång på gång ”Ja, jag är då ingen ordningsmänniska!”. Om hon talar så illa om sig själv, så kanske hon är en negativ person.

En annan fälla är då en anställd är missnöjd med sin förra arbetsgivare och berättar om hur dålig arbetsgivaren var på sitt nya företag.

Faran är då att arbetsgivaren tänker:

”Det var märkligt att han talar så illa om sitt förra jobb. Kommer han kanske att tala illa om vårt företag också? Vi vill ju inte bara ha en person som kan jobbet, utan också en bra ambassadör för vårt företag.”

Klassikern!

Var beredd på frågan: Har du någon svaghet? Detta är inte den första frågan på intervjun, utan när frågan kommer har du sannolikt redan hunnit etablera en bra bild av dig själv. Fundera igenom frågan före intervjun och ge ett bra svar. Tänk på att det intervjuaren vill höra är hur du berättar om något negativt och vad du lyfter fram. Att du ska plötsligt skulle berätta att du har någon allvarlig brist som gäller just det jobb du sökt, är osannolikt. Då skulle du ju inte ha sökt jobbet. Nej, de brister som ska tas fram är mer ofarliga.

Ordval

Tänk också på att det går att berätta om en svaghet på olika sätt. Jämför:

Jag har inte så stor erfarenhet av projektledning i större grupper, så det är något jag skulle vilja utveckla.

Nej, jag kan ingenting om projektledning i stora grupper. Där har jag noll koll!

Träning

När du gjort skrivarbetet klart och antecknat frågor med svar, så är det dags att öva. Gör så här. Sätt dig vid ett bord och låtsas att det sitter människor runt bordet. Se dem framför dig. Ta sedan och svara på frågorna. Om du tycker att ett svar känns dåligt: skriv om! Testa sedan den nya texten. Detta är alltså en process med många repriser och omtagningar. Du är klar när du känner att du kan svara på ett bekvämt sätt. Då kastar du papperna i papperskorgen och går till intervjun!

Intervjun

Nu har du en passande språkdräkt och det är nu dags för en passande klädedräkt. Här finns ett enkelt råd. Klä dig inte för fint och klä dig inte alltför vardagligt utan klä dig propert i enlighet med den kultur du tillhör och det sätt man klär sig på din arbetsplats.

Utvärdera intervjun

Efter intervjun är det dags att utvärdera. Vad gick bra? Vad kunde förbättras? Var något överraskande?

Sätt dig därför ner och fundera över samtalet. Vilka frågor fick du? Vilka frågor fick du inte? Och vad sa du själv under intervjun? Skriv gärna en intervjurapport för dig själv och fundera också över vad du inte sa. Att göra en utvärdering är viktigt, för oavsett om du fick jobbet eller inte så har du varit med om en viktig händelse som du kan lära av.

Deltagarna berättar - Lektion 8 – Ansökningsbrevet

Lektion 8 – Ansökningsbrevet

För ett par år sedan kontaktades Academicum av en kvinna som varit utan arbete under lång tid, ja hela 13 år. Hon hade sökt jobb gång på gång men det hade inte gett resultat. Nu ville hon göra ett sista försök och vände sig till Academicum. Vi tittade på CV:t. Det såg bra ut. Men ansökningsbrevet som hon brukade använde var inte bra. Vi skrev om ansökningsbrevet och hon kom direkt på en intervju. Hon fick inte det jobbet, men nästa jobb fick hon och 13 långa år var nu över. Hon kunde ”säga upp sig” hos Arbetsförmedlingen och börja på ett jobb. Vilken var då magin med ansökningsbrevet? Vad var det som förändrade hennes möjligheter fullständigt efter 13 år? Och svaret är: saklighet. Det är mycket vanligt att ansökningsbreven är alltför säljande och ger ett alltför emotionellt intryck. Så vi rekommenderar en saklig stil.

Så här rekommenderar vi att du skriver ditt ansökningsbrev.

Innan du börjar författa brevet – ta fram annonsen och gå igenom vilka krav som ställs. Därefter börjar du skriva brevet.

Du ska skriva arbetsgivarens namn och adress och du ska skriva dina egna kontaktuppgifter (se mall).

Därefter kommer rubriken. Rubriken ska vara formell och med ett enkelt språk referera till det sökta jobbet:

”Jag anmäler härmed intresse för den utlysta tjänsten som bibliotekarie, dnr* 1/2022”

*dnr är en förkortning för diarienummer

Efter rubriken kommer tre textavsnitt: presentation av meriter, matchning till jobbet och sist en kort avslutning.

Presentation av meriter

Brevet börjar med att du berättar vem du är och vilken bakgrund du har. Det är alltså delar ur CV:t som du lyfter fram. Här kan du berätta mer och du ska skriva ”normalprosa”, d v s CV:ts kortfattade rapportspråk ska inte användas i brevet. När du skrivit klart så läs texten med ”arbetsgivarens ögon” och fundera över vad arbetsgivaren tänker efter att ha läst din beskrivning. Du vill förmodligen att arbetsgivaren ska tänka:

”Det här var en person med passande och intressanta meriter; har rätt bakgrund och verkar vara en balanserad person.”

Exempel på inledning: ”Jag är fil kand vid Uppsala universitet och tog min examen i januari 2014. I min utbildning ingår bl a franska, retorik och ekonomi. Jag har under studietiden parallellt haft flera jobb, bl a arbete som utbildningssamordnare vid studentkåren i Uppsala, men också butiksjobb. 2007 läste jag vid Cambridge och följde en kurs i projektledning och management. Jag har också under flera år arbetat med studentfackliga frågor för…”

När du är nöjd mer den första delen och tycker att dina meriter och din ton har fått en bra presentation så är det dags för nästa del.

Matchning till jobbet

”Jag söker nu anställning som projektledare hos er. Jag tror att det är ett jobb som skulle passa mig bra. Den kompetens som efterfrågas stämmer in på den kompetens jag har genom min utbildning. Jag har också skaffat mig kvalificerade praktiska erfarenheter genom arbetet som utbildningssamordnare. Det jobbet innebar konkret ledning och samordning av projekt och inkluderade flera universitet och högskolor.

När det gäller social kompetens, vågar jag påstå att jag har lätt för att knyta nya kontakter och anpassa mig till nya människor och uppgifter. Jag blev t ex utsedd till studentombudsman för min klass i Berlin och jag är överhuvudtaget en person som gärna tar på mig uppgifter av olika slag; både privat och i jobbet.

En tredje sak som jag vill nämna är organisationsförmåga. Jag är bra på att planera för att kunna arbeta strukturerat. Jag är också duktig på att förklara för andra hur jag tänkt. Jag ser de två sakerna som en viktig kombination. Detta hade jag stor nytta av i synnerhet i arbetet som utbildningsplanerare.”

Avslutning

Därefter några ord om dina fritidsintressen och familj och alltså sist några ord om framtiden, d v s att du ser fram emot en intervju.

Deltagarna berättar - Lektion 7 – CV

Lektion 7 – CV

CV är en förkortning för latinets curriculum vitae, vilket betyder ”livets lopp”. Men i praktiken står CV för något annat, nämligen en kort sammanfattning av en persons meriter. Ett bättre ord är därför ”meritförteckning”.

Ett CV kan se ut på olika sätt. På Academicum rekommenderar vi ett sakligt CV utan för mycket text. Texten finns i stället i ansökningsbrevet, medan CV:t ger arbetsgivaren en möjlighet att mycket snabbt få en bild av en persons meriter.

CV:t ska innehålla dina personuppgifter och kontaktuppgifter, d v s namn, adress, e-post och telefon. Anteckna födelseår. OBS skriv endast födelseåret – inte månad eller dag (det är inte viktigt).

Sätt också in en bild i CV:t. Välj en bild där du ser både seriös och trevlig ut och ha ”lagom” formella kläder på.

CV:t börjar med en kort text, en sammanfattning.

Sammanfattningen ska vara på maximalt 3–4 rader och innehålla:

(1) din grundläggande kompetens – utbildning och/eller erfarenheter, vad du jobbat med: några exempel,

(2) samt tre goda egenskaper du har (t ex kunnig, flexibel och stresstålig) och

(3) vilken typ av jobb du söker.

Civilekonom med inriktning redovisning. Har flerårig erfarenhet av bokföring, bokslutsarbete samt löner. Behärskar de vanligaste bokföringssystemen bl a Fort Knox. Söker nu arbete inom området på företag, revisions- eller bokföringsbyrå.

Efter inledningen följer dina meriter. Om du har arbetslivserfarenheter som är betydelsefulla så bör du börja med dem. Om du är nyutexaminerad eller inte har hunnit arbeta mer än ett par år, så är det bättre att börja med utbildningsmeriterna. Tanken bakom detta är att börja med det som är mest betydelsefullt för läsaren, oftast en HR-person.

Därefter tar du upp dina meriter, men i omvänd kronologisk ordning, d v s du börjar med den senaste anställningen eller utbildningen och fyller på med de äldre som alltså kommer längre ner på dokumentet.

För en akademiker är universitets- eller högskoleutbildningen den viktigaste, men det kan också finnas andra utbildningar som är betydelsefulla. Man brukar redovisa dem under en särskild rubrik: ”Övriga utbildningar”.

Under en särskild rubrik tar man också upp språkkunskaper samt övrigt som kan vara bra att veta, t ex körkort. Vanligt är att avsluta CV:t med att kort redogöra för fritidsintressen och familjeförhållanden.

Allra sist tar du upp dina referenser. Det är personer som arbetsgivaren kan ringa upp och prata med. Det är vanligt att referenspersonerna kontaktas. Kontakta alltid referenspersonerna och berätta att du söker jobb och fråga om de vill vara referenter.

Du kan också skriva ”Referenser kan lämnas på begäran”. I så fall väntar du på att arbetsgivaren kontaktar dig och begär referenser som du sedan kontaktar.

Råd: Om du har bra referenspersoner som stärker ditt CV så ta med dessa.

Även om CV:ts form är enkel att förstå så finns det fällor eller svårigheter. Tänk på följande!

Anteckna alltid namnet på utbildningsanordnaren. Skriv alltså ut namnet på universitetet. Skriv också ut utbildningsanordnare för kurser som du gått.

Var noga med tjänstens titel. Detta gäller särskilt för dig som kommer från ett annat land och där ord som t ex revisor eller professor kan ha andra betydelser än i Sverige.

Språket i CV:t

I ett CV brukar man skriva ofullständiga meningar genom att hoppa över subjektet. Det normala i god svenska är att skriva t ex: Jag har arbetat som ingenjör i 10 år. Men i ”CV-svenskan” skriver man i stället: ”Arbetat som ingenjör i 10 år”. CV-svenskan påminner alltså mer om en rapport än om vanlig prosa.

Deltagarna berättar - Lektion 6 – Anställd hos arbetsgivare eller bemanningsföretag

Lektion 6 – Anställd hos arbetsgivare eller bemanningsföretag

Det klassiska sättet att söka jobb på är att köpa en tidning och läsa i den del som innehåller platsannonser.

Rekommendation: Gå till biblioteket. På biblioteket finns (normalt) dagstidningar där du kan läsa om utannonserade tjänster.

Internet: Du hittar också utannonserade tjänster på webben. Här finns flera möjligheter. Du kan googla, du kan söka via Linkedin eller Facebook. Du kan också gå in på bemanningsföretagens hemsidor och se vilken typ av kompetens de söker. Du kan också registrera dig på Arbetsförmedlingens Platsbank.

Bemanningsföretag: Ett allt vanligare sätt att arbeta på är att jobba för ett bemanningsföretag. Gången är ofta följande: Du lägger in ditt CV och uppgifter på bemanningsföretagets hemsida. När bemanningsföretaget har ett intressant jobb så kontaktas du. Om ni kommer överens så anställs du av bemanningsföretaget och sedan jobbar du på ett kundföretag som ”konsult”. Affärsmässigt betyder det att bemanningsföretaget träffar två avtal. Ett avtal med den som anställs (ett vanligt anställningsavtal) samt ett avtal med företaget. Det är speciella villkor för just denna typ av anställning så läs bemanningsföretagets avtal noga och ställ frågor.

Deltagarna berättar - Lektion 5 – Jobbstrategin

Lektion 5 – Jobbstrategin

När du är klar med analysen av din arbetsmarknad och av din egen kompetens och intressen mm. är det dags att göra i ordning en strategi för projektet: du ska söka och få ett jobb.

Börja med att göra ett dokument på datorn eller på ett papper. Gör det gärna lite formellt så att du sätter in papperet i en särskild pärm eller mapp.

Gör en plan som sträcker sig 1–3 månader fram i tiden och anteckna för varje vecka – måndag till fredag vad du tänker göra. Gör alltså en detaljerad plan. Sätt kvantitativa mål, t ex att du ska söka minst 10 jobb per vecka.

Det är viktigt att du får struktur på din vardag. En fälla för vissa är datorn med spel och internet vilket kan skapa en omvänd dygnsrytm. Om du känner att du har svårt för att skapa normal vardagsdisciplin bör du samtala med någon för att kunna komma ur den rutinen som ju blir destruktiv både för jobbsökandet och för en blivande anställning.

Varje dag ska därför börja senast kl. 9.00 och sluta ca kl. 16.00. Du är, kan man säga, på jobbet när du söker jobb!

I ditt schema lägger du in jobbsökningsaktiviteter och antecknar också resultatet av dem.

Aktiviteter

Det finns några grundläggande aktiviteter som ditt schema kommer att innehålla.

Söka jobb som är utannonserade
Göra spontanansökan
Nätverka
Göra CV
Skriva ansökningsbrev
Intervjun
Förhandla om lön och andra anställningsvillkor
Utvärdera din strategi
Fysiska aktiviteter
Gå en kurs

Deltagarna berättar - Lektion 4 – Anställd eller företagare

Lektion 4 – Anställd eller företagare

Kanske starta eget – bli konsult

Det finns drygt 1 miljon företag i Sverige. Ungefär 300 000 av dessa har anställda. De övriga är alltså enmansföretag. Det betyder att ungefär 700 000 personer jobbar i en egen verksamhet. En sak du bör fundera över är om du skulle vilja ”starta eget”. Fundera gärna över vad du kan erbjuda och människors behov. Finns det ett glapp som du kan lösa? Sök gärna upp en kamrat och spåna en stund. Finns en företagsidé? Kanske leder företagsidén inte till ett företag utan till kontakter och ett jobb? Eller så kanske du liksom Niklas Zennström (Skype) på 2000-talet eller Daniel Ek och Martin Lorentzon (Spotify) bygger ett gigantiskt företag. Eller ”bara” ett tillräckligt stort företag som du kan försörja dig på.

Värt att tänka på är att om du för vissa företag kan förbättra dina möjligheter om du kan erbjuda dina tjänster som konsult.

Om du är intresserad av att starta ett företag så kan du få råd av t ex Almi, Nyföretagarcentrum eller lokala s k inkubatorer. Du kan också vända dig till Academicums samarbetspartner: www.karolinaventures.se

Deltagarna berättar - Lektion 3 – Analys av arbetsmarknaden och din kompetens

Lektion 3 – Analys av arbetsmarknaden och din kompetens

Det första du bör göra innan du sätter i gång med att söka jobb är att analysera dig själv och din arbetsmarknad.

Självanalysen

Anteckna dina meriter på ett papper, d v s var du jobbat tidigare och vad du studerat. Fundera över vad du tyckt varit roligast eller mest intressant. Fundera också över vilka roller du har haft. Kanske har du haft en chefsroll på ett arbete, men inte på ett annat. Kanske har vissa arbetsuppgifter passat dig bättre än andra.

Jobbet är inte allt – utan dina fritidsintressen säger också en del om dig. Om du t.ex. är en person som ordnar fester, är lagledare etc. så är det troligen ett tecken på att du trivs i ledarskapsrollen.

Fundera över nedanstående och ringa in det som du tycker är viktigt.

Jag gillar:

att arbeta med uppgifter som kräver noggrannhet

att arbeta med uppgifter som är kreativa

att arbeta med andra

att jobba under en chef

att vara del i ett arbetslag

att bestämma själv

att ha en uppgift i taget

att jobba i ett projekt med andra

att stå på scenen/vara i centrum

att lösa problem

att ha karriärmöjligheter på jobbet

Jag kan:

tänka mig att resa i jobbet

tänka mig att flytta till annan ort

Övrigt

Hur ser dina närmaste år ut privat?

Vad trodde du att du skulle jobba med när du var gymnasist, student på universitetet/högskolan?

Vad gör du på fritiden?

Analysera arbetsmarknaden – stekt äggmetoden

Tänk dig din kompetens om ett stekt ägg. I mitten av ägget (gulan) har du din kärnkompetens – i periferin (vitan) har du viss kompetens men inte det du är bäst på.

Om det är god efterfrågan på din kärnkompetens så är det inget problem, men om efterfrågan skulle svika så kan det vara svårt att få jobb inom kärnkompetensen.

För ett antal år sedan var t ex efterfrågan på IT väldigt liten. Det betydde att de som utbildat sig till programmerare hade en dålig arbetsmarknad. De var utbildade för ”gulan” men jobben fanns utanför: i ”vitan”.

Så fundera över just din personliga kompetens och titta på hur arbetsmarknaden ser ut för just det du är bäst på. Fundera sedan över vilken typ av arbetsuppgifter och vilka yrken som finns som matchar din kärnkompetens.

Ibland kan det vara så att arbetsmarknaden inte matchar kompetensen. I det fallet kan det vara klokt att byta strategi och kanske skaffa en kompletteringsutbildning.

Deltagarna berättar - Lektion 2 – Din kommunikativa infrastruktur

Lektion 2 – Din kommunikativa infrastruktur

Innan du börjar söka jobb ska du ordna det man kan kalla den kommunikativa infrastrukturen. Det innebär att du ska se till att det grundläggande fungerar. Det betyder att:

Du ska ha en mobiltelefon och internet med e-post.
E-postadressen ska vara seriös.
Du ska ha ett hälsningsmeddelande på telefonsvararen av normal typ. Byt ut överdrivet personliga meddelanden.
Du ska vara tillgänglig och du ska kolla e-post och telefonsvarare minst en gång per dag.
Du ska besvara meddelanden snabbt.
Du ska lägga in en profil på Linkedin, Facebook, Platsbanken och på bemanningsföretagens sidor.
Du ska kunna söka på Google och andra sökmotorer.

Kontrollera att du har koll på de 7 punkterna, och gå sedan vidare till lektion 3.

Deltagarna berättar - Lektion 1 – Fem jobbsökare

Lektion 1 – Fem jobbsökare

Första jobbet

Att söka ett jobb är något de flesta har upplevt eller kommer att uppleva. Men situationerna för individen kan se väldigt olika ut. Först kommer ”det första jobbet”. För en akademiker är det oftast jobbet efter examen. Vissa går attraktiva utbildningar och kanske skriver examensarbetet på ett företag som man sedan börjar på.

För andra som är nyutexaminerade är det en konventionell process med spontanansökningar, ansökningar på utlysta tjänster m m.

Arbetsplatsen försvinner eller det sker en omorganisation

För vissa är jobbsökandet en händelse som inträffar pga. att arbetsplatsen läggs ned eller att arbetet försvinner pga. en omorganisation. Academicum var med om detta på ett företag där ca 1 000 akademiker sades upp. Även dessa personer sökte jobb, men här tillkom en annan sak, nämligen en möjlighet att helt byta spår. Vissa startade företag, andra började arbeta med helt nya saker. Ja, för många var faktiskt nedläggningen något som skapade positiva möjligheter.

Långtidsarbetslös

En typ av jobbsökare är också den som helt enkelt inte fått något jobb utan har hamnat i långtidsarbetslöshet. För den som är i den situationen är det en utmaning att återigen sätta igång med att söka jobb. Personen har ju sökt så många arbeten utan att lyckas och då är det naturligt att lägga ner jobbsökandet – det ter sig ju meningslöst. För den som är i den situationen behövs motivation och en realistisk möjlighet till jobb.

Nyanländ

En fjärde kategori jobbsökare är den som kommer från ett annat land. Här är utmaningen framför allt att komma in i det svenska samhället och att förstå hur arbetsplatskulturen och arbetssökandet går till. För det krävs språkkunskaper i svenska och det krävs också kontakter.

Söker ny karriär

En femte kategori är jobbsökaren som efter en lyckad karriär ändå börjar tänka sig att göra något nytt. Många människor söker förändring efter kanske 15–20 år. Nu kommer tankar som: kanske skulle man byta jobb till något helt annat? Kanske skulle man starta ett företag?

Vill utvecklas

En av de vanligaste jobbsökarna är personen som vill ha en ny arbetsgivare. Kanske lönen är för låg? Kanske det sociala klimatet inte är bra? Kanske karriärmöjligheterna är begränsade? I så fall är personen i den ganska bekväma rollen att kunna ha ett jobb och samtidigt söka ett nytt.

Kanske känner du igen dig i någon av de grova beskrivningarna ovan, men en sak ska också läggas till. Varje individ har sina egna förutsättningar och det kan vara bra att – oavsett din situation – prata med någon om jobbsökandet. Genom samtalet kan du få klarhet och mer tydligt se din väg, d v s få en strategi.